Jaha, då är middagen avklarad och gott blev det. Hade inte en aning om vad jag skulle hitta på  så jag slängde ihop lite makaroner från igår, gjorde iordning en köttfärs och slängde in i ugnen. Resultatet vart rikigt gott faktiskt :) Eller som lillan sa - "Nammi nammi, mamaa!"    

(Bilden är tagen innan jag ställde in den i ugnen.)

Nu sitter jag här med en kopp kaffe och kopplar av. Jag skulle gärna gå och lägga mig på sängen en stund och vila de blå, men det är inte dags än.  Istället får jag försöka hitta på något att fördriva tiden med . Lillan har redan funnit sitt, TV:n . Hon ligger på golvet framför tv-bänken och ser bara allmänt nöjd och söt ut.

Vad gör ni?

Kramar

Ja som rubriken lyder så blev det ingen vidare startvecka på dagis. Första dagen var jättebra , andra dagen var det små elakheter som riktades mot lillan från en annan flicka. Igår small det, samma flicka , knuffade omkull min lilla diamant så hon slog munnen i en stol och blodet forsade. Det gjorde verkligen ont i mammahjärtat. Usch!

Idag är lillan sjuk så idag blir det inget dagis. Hon är jätte förkyld och konstig i halsen. Stackars liten. Hoppas att det blir bättre med det under dagen & kvällen så vi kan få vara friska när pappa O kommer hem imorgon.

För övrigt så flyter det väl på och de omöjliga rutinerna börjar bli lite mer möjliga. Det tar tid men det kommer blir bra. Det är jag säker på.    Man  får ha lite tålamod bara.

Kramar

Kan någon tala om för mig vart den sortens kärlek finns? Där man ringer varandra om så bara för att säga God Natt? Där man ringer varandra om man ej ses varje dag för att man vill. Vart finns den där kärleken där man blir "dränkt" av komplimanger, kärleksfulla ord och handlingar? Vart finns den kärleken där båda lägger ner allt på att få den andra parten att känna sig älskad , saknad och efterlängtad? Betydelsefull och speciell? Vart finns den kärleken där man pysslar om varandra och visar varandra hur glad man är över att man har varandra?

Jag undrar därför att jag vill veta om den ens existerar.(stavning ?)  Finns den kärlek som visas i filmer på riktigt? För vet ni, jag börjar hata kärleksfilmer för att det känns så jäävla fakeat. Det är aldrig så underbart som det ser ut på film. Det vet både du och jag.

Vad tror du om film-kärleken? Tror du den finns på riktigt?

Kramar

Då var det Måndag igen. Och idag har vi börjat inskolningen på dagis. Det har gått hur bra som helst och lillan har haft jätteroligt. Det kommer nog inte bli svårt när det väl är dags att lämna henne ensam på dagis sen. Det känns bra att det känns som det gör för jag vet inte om jag hade klarat lämna henne ifall hon skulle bli ledsen. Min underbara lilla flicka, det känns helt sinnes att hon redan ska börja dagis. Hon börjar bli stor tjej nu.

På fredag kommer Osama hem igen. Och det känns bra att det inte dröjer en månad tills vi ses igen. Som jag skrivit om tidigare så var jag lite orolig över att vi inte skulle kunna ses lika lätt nu när han flyttar ut från "lägenheten" i Solna. Men vad det verkar som så kommer han verkligen försöka lösa det så att han kan komma lite oftare. Hoppas det håller i sig bara. Jag saknar honom redan och han åkte i morse.   Det är inte lätt alltid.

Idag har jag stäädat lite grand. Det behövdes verkligen kände jag. Och än är jag inte klar, sovrummet och badrummet väntar på finputs  men det får jag ta mellan maskinerna. Tvättar idag med. Fullt upp med andra ord. Men som tur är så har jag inte sådär jättemycket tvätt.    

Jag hoppas på att komma ut på hästryggen så snart som möjligt. Har saknat ridningen och framför allt stillheten med det. Det är så himla underbart att bara komma ut och njuta av skog och mark. Men men, snart är jag där igen.

Nä nu ska jag grejja lite här. Vad gör ni idag.

Kramar

Inom 1 timme är vi på väg hem. Som ni nog förstår blir det inget mer bloggande idag.

Ha det bra sålänge :)

Kramar

Vi är inne på de sista timmarna i Stockholm. Kluvna känslor som jag sagt tidigare men jag antar att det blir bättre. Det får det helt enkelt bli. Annars kommer vi inte träffa Osama så ofta under en tid. Hur länge vet varken jag eller han. Ni får hålla tummarna för oss och hoppas att det snart löser sig med allt.

Om ca 4 timmar kanske vi sitter i bilen på väg hem. Vi får helgen tillsammans också och det känns bra. Det behövs nog. Det har varit 2 komplicerade (stavning ?) veckor här i Solna men nu kan det bara bli bättre. Jag hoppas det iaf. Orkar nog inte mer motgångar nu. Det får räcka med det som varit.

På golvet ligger lillan och leker. Hon har precis släppt taget om mig en stund, under hela förmiddagen har det bara varit mamma hela tiden. Ingen rast och vila där inte.   

Jag tror jag vaknade på det helt klart bästa sättet idag. Nadja klappade mig på kinden, kramades och pussades tills jag vaknade, tänk er att vakna av att ens lilla 18 månaders dotter väcker en på det sättet.    Och när du slår upp ögonen möts du av en skrattande liten bebis som slänger sig runt halsen på en och fortsätter gosa.

Jag är så lyckligt lottad som har min lilla flicka,  jag vet inte vad jag skulle gjort utan henne. Hon är det finaste jag har!

Kramar

Kaffestunden är här och har visserligen varit en stund. Det är bara jag som segat. Det är full fart på lillan redan nu. Men så länge jag kan sitta och skriva i lugn och ro utan att hon drar mig i kläderna och gnäller så är jag nöjd. Sen får hon röja bäst hon vill. :)

Jag sitter och läser mina bloggar som jag följer. Och idag var det några stycken att läsa.  Skönt att bara sitta och ta det lugnt. Jag hoppas denna dagen blir bättre än dagen igår, det som är bra är ju att det redan varit annorlunda idag. Vaknade inte till en massa oväsen och huvudvärk. Fick sms från Osama som verkade väldigt glad idag.    Hoppas det fortsätter så.

Nej hörrni, nu ska jag läsa vidare på lite bloggar och dricka mitt kaffe. A new day has come :)

Kramar